Break A Leg

Som ni säkert redan läst är det dags att ta farväl av den här sektionen av livet. Bloggsektionen. Tiderna är annorlunda och mycket har hänt sedan den där kvällen för ett år och nio dagar sedan när vi satt och klurade på namn, lyssnade på Positivity och åt bloggkakor.

Vi hade många tankar med Break A Leg i början. Den där temagrejen till exempel, som vi dock bara hade med en gång. Nu kan jag avslöja att temat den gången var nybörjare. Vi lyckades tämligen dåligt att få det att lysa igenom och jag har för mig att inte en enda människa gissade. En flopp kan man säga.

En annan flopp var "Dagens Outfit". Vår tanke var att det alltid skulle vara mjukisbyxor (jättekul, verkligen...) men vi hade cirka två sådana inlägg och då var det basketklädsel samt discooutfit som visades. Inte alls som tanken alltså, vilket i och för sig är ganska tur.

Något som vi däremot praktiserade rätt många gånger var Dagens citat och Dagens skämt, ett ganska så uppskattat inslag tror jag. Uppskattat av oss iallafall. Efter att ha bläddrat igenom några citat-inlägg kan jag säga att "Sen tog han kroppsdelar från en massa döda lik" var en favorit, eller varför inte konversationen mellan Ammi och personalen på Lobbyn, och kanske även "Nu snurrar det väldigt mycket här. Hej, vilken speed!!". Fast det absolut med stor A bästa citatet är ändå "Nej, du får inte ta den där! Du kommer säkert kolla på det och sen berätta för pappa. Men gör du det, då ska jag DÖDA DEJ LEVANDE!!".

I början skrev vi också långa inlägg, i varje fall gjorde jag det. Minst fyrtio minuter kunde ett inlägg ta. Det var noga då. Egentligen ska jag visserligen inte säga något eftersom detta mitt sista inlägg påbörjades idag klockan tolv.

I tiden där i mitten, medeltiden skulle man kunna säga, hände inget speciellt. Det var juletider. Just det! Bloggen fick sin första lite personliga design, nämligen julpimpen. Minns inte riktigt hur den såg ut men jag tror att det var lite rött, lite grönt och lite vinterbilder typ. Kanske även en och annan snöflinga. Får upp någon slags minnesbild av det.

Vid den tiden tyckte vi även att fem dagar utan skrivning var "en inaktivitet utan dess like". Nu är det dubbla ingen ovanlighet. Förändring som sagt skett och det är lite därför vi nu lägger ned det här. Men vem vet, ni som följt oss kanske detta år har bevittnat något stort. Det kan ju hända att någon om två år eller så hittar den här bloggen och tänker "Åh, vilka fantastiska inlägg, dessa måste arkiveras och sparas till framtida forskare". Dock tror jag inte att sannolikheten är särskilt stor, den existerar nog knappt, men eftersom vi kommer ha kvar alla inlägg så finns den ju faktiskt. Typ. Annars kan ju alltid ni gå in och läsa någon gång för att bli lite nostalgiska, kanske minnas lite julshow och skoldagar och sådant. Fälla en tår eller två.

Nu kommer det;
Adjö
Farväl
Hejdå
Tack för mig

Eftersom den förra designen var förtäskig så bytte jag till loppandessen igen, dvs den som kirrades i samband med hennes födelsedag. Ungefär ett halvår sedan alltså. Allt jag kan säga är att bloggen blir sämre och sämre omskött och mina tankar går nästan som så att det kan vara ett alternativ att avliva den på ettårsdagen.
En gnutta kyligt kanske men man kan göra det till en fin cermoni... Lite blommor, lite avskedsgåvor, lite extra långa inlägg samt ett "Dagens skämt" och "Dagens citat" för att knyta ihop säcken. Risken finns annars att det bara blir en liten slow fade, vilken vi visserligen redan verkar vara inne i men, och dessa är inte att rekomendera. Finns en låt om sådana. Lägger nog in den i slutet av inlägget.

På torsdag bär det av mot Stockholm, något jag sett fram emot ganska så mycket (läs "väldigt mycket"). Jag längtar efter att få träffa flickorna! Tyvärr verkar det som att det skulle vara dåligt väder på söndagen, alltså baddagen, vilket inte är särskilt positivt... Jag som till och med har övningsbadat tre (!) gånger den här helgen.

Nej, klockan är för mycket för det här och jag har egentligen inte så mycket i mina tankar som ens kan liknas vid inspiration till att blogga så jag tror att jag avslutar nu. Lyssna däremot gärna på låten nedan, den är väldigt tänkvärd må jag säga.
Allt som händer får konsekvenser, ingenting förändras på en natt det är ganska skönt men samtidigt lite läskigt, tycker jag eftersom man då oftast har tid att göra någonting åt det där alltet. Oftast, som sagt.

Godnatt!

Tror egentligen inte det men...

Har ni nån gång funderat över adidas' loggor? Det finns ju nämligen två. Den ena ser ut såhär:

 

och den andra såhär:


men varför har de två? Det är en fråga man kan ställa sig. Det samtalade jag och två av mina vänner om när vi spatserade runt inne på Stadium Arcadium igår. Faktum är att vi bara hittade den äldre loggan (den nedersta alltså, trefoil har jag fått lära mig att den heter) och fick gå ganska djup in i affärens gångar innan vi hittade den andra. Intressant, tänker ni med en smula ironi i tanken. Nja, inte särskilt, säger jag eftersom jag inte kommit till poängen än. Det var nämligen på det viset att när jag sedan sju timmar senare stod och borstade tänderna och tittade i spegeln insåg att jag gått omkring med den loggan på tröjan hela dagen. P-U-C-K-O-N.

Pucko är för övrigt namnet katten i huset går under för tillfället. Han kan inte bete sig som vanligt folk, inte som vanliga katter heller. Lämnar bajs på mattan, är inte särskilt bra på att tvätta sig och får ryck mitt i natten. Det sistnämnda kanske inte är så ovanligt men oerhört irriterande.

Något som däremot inte är irriterande utan snarare mysigt är hur gårkvällen blev.. Egentligen kan man säga att den började vid middagen på Rhodos (fint namn på en pizzeria, men så har de goda pizzor också), därefter bar det iväg mot stadens kärna som egentligen inte riktigt finns, nämligen Rådhustorget och Sommaren i City, där vi (dessa "vi" är vid det här laget jag, Mattsie och Mumlllan och naturligtvis resterande delar av publiken) lyssnade på diverse talanger och bandet Nord, som var/är fantastiskt grymma. I vimlet träffade vi ett flertal fina människor och en av dessa var Elin som nu också bokade biljett till vår resa genom kvällen. Den gick först åter till Vännsan och familjen Landström för intagande av gott fika samt återhämtning av Harry Potter och fången från Azkaban, som skulle ses senare hos Mumlllan, dit kosan sedan styrdes. Väl där tittade även några fler vänner förbi, dessa hade konstiga munskydd på sig och sa något om badtunna. Aldrig i livet, inte ikväll iallafall, tänkte jag och något liknande rörde sig nog i Elins huvud för det blev tvärt nej, dock inte från de två andra flickorna som därför drog iväg till Vännäsby. Kvar satt vi då, i vår kompis kök tillsammans med hennes fina föräldrar som skrapade lotter, tror bestämt att de blev trettio kronor rikare, Elin åt en nektarin och ett äpple och vi hade en ganska trevlig pratstund innan vi bestämde oss för att återvända till Landströms för att se filmen som planerat. Popcorn popades, filmen sattes igång och min åsikt är att det hela blev mysigt och lyckat. Jag gillar att få umgås med min kära vän. Minuset kan vara att vi inte hann se klart...

Sådärja, om det varit fint väder hade jag gått på en promenad nu men så är tyvärr inte fallet och vad som händer istället vet jag faktiskt inte.

Adjöken.

Jag och Julia tog en tripp till staden där vi gick och kollade på dom omtalade rosorna.
Inte för att jag tyckte dom va fina men vem orkar bry sig?
Sen gick vi en runda på Åhlens och några andra affärer.
Jag älskar att gå på stan med Julia för hon är exakt som jag skiter i tjejkläderna och går direkt till killkläderna för dom är ju såå mycket skönare ^^ Hahah
Efter det for vi vidare till Signe där vi hade ett stockholmsmöte och JAA vi är taggade.
Den 13Augusti bär det av ner till den stora staden.


Jag fattar inte riktigt hur dom tänkte men??




Otroligt taggade tjejer.


Efter en lång och jobbig planering så behöver man lite rast.


Nu ikväll hade vi mördar  träning med volleybollen och gud va jag älskar att va helt död efter träning.

Kram Josse

Idag har jag hittat en rad gamla skolböcker. En av dessa var mitt anteckningsblock från kemin i nian. Där fanns en hel del roligheter kan jag säga, och nu pratar jag naturligtvis inte om syror och baser. Nej, det fanns en frågesport som jag och Elin knåpade ihop på någon lektion. Där stod det en del saker och de mesta syftade på våran lärare. En smart karl som frågade oss om vi kände atomen, visste att kon var på ängen och "gick trappan" bakom katedern. Då och då kunde han även smälla av en rolig historia:

En mygga och en elefant gick över en bro.
Det klampades och stampades och lät.
Till slut sa myggan: "Oj, vad vi lever om!"

Eller bara ett litet citat:

Svårt fall. Dokton grät. Patienten dog.

En gång gav han även facit istället för provet till en tjej. Som sagt en väldigt medveten och uppmärksam lärare.

Jag hittade även rester från en redovisning om kärlek som jag, Amanda och Elin drog av i åttan. Säga vad man vill om den men jag gillar moderniseringen:

Om jag plockar upp dina böcker, när någon vält ditt skåp,
men saknar omtanken och känslan för gärningen
är den lika mycket värd som ett tomt chokladpapper:
Du känner doften men aldrig smaken.

Så, nu väntar ett besök av Mattsie.