Vem kan du skrika åt när inget blivit som du vill?
Julias pepplista:
- Höstlovet i en källare.
- Nyårsläger i Hemavan.
Vad patetiskt det där kändes.. Jag som tyckte att jag hade jättemycket att ladda för. Det här blev en flopp.
Jag har en vän som är grym på många sätt och vis. Dock inte bloggläsande. Jag påminde henne igår men icket! Amanda, ge mej en bra förklaring till detta eller baka en Pollykaka åt mej..
Dagens citat
- Du kan ju inte äta bara ris! Du måste ju få i dej lite proteiner också!
- Jamen vad är det i kött då??!
Men nu när vi landat är marken allt vi ser
Kort och gott kan man ju säga att Housen gick riktigt, riktigt kasst idag och sånna dagar gör mej smått irriterad, less och besviken.
Annars rullar det på som vanligt. Imorgon har vi tangoworkshop och jag måste leta fram kläder. NU!
Uppenbarligen är inte Amanda superduktig på att följa bloggar. Men det är lugnt, hon sjöng fantastiskt idag och det förlåter henne! Läxan står dock kvar så här får du ännu en uppgift, Amanda:
Du vet min filmmani som jag brukar hamna i? När jag ser samma film varje dag i minst två veckor? Jag har hamnat i nåt liknande igen men nu gäller det musik. Därför finns det några låtar som jag gärna skulle ha på min ipod..
Här kan man tro att uppgiften slutar. Det vore ju lagom om hon bara behövde svara på frågorna. Det är ju trots allt bara andra dagen. Lurad! Det finns en fortsättning men den är lite mer allmän. Om någon känner för att vara snäll mot Julia kan ju denne nån fixa fram:
Nicole Nordeman - Why (Lämpligtvis Jo The Pro?)
Nicole Nordeman - What if
John Mayer - Waiting on the world to change
Stevie Wonder - Positivity
Lifehouse - Everything
En spanienresa är jag förresten på Jossan!
Dagens citat
- Sen kommer ni säkert börja prata om runer.
- Vem är det?
- Sen kommer ni säkert börja prata om runer.
- Ja, jag hörde det. Men VEM är det?
- RUNOR!!
Vi flög så högt utan att titta ner
Det har framkommit att vi har ännu en extremt trogen läsare. Marcus heter han och är mycket cool. Hej Marcus!
Det ryktas också att Amanda ska skärpa sej så vi får se hur det går. Härmed ska jag börja med en lite bloggträning för henne. Varje dag ska jag skriva en liten fråga som hon måste svara på. Då ser vi hur bra hon är på att följa bloggar. Detta kan bli smått internt men säg bara till så kan det tänkas att även du får en egen punkt. Övervägning av beslutet kommer dock krävas från min sida.
Såå, Amanda. Ikväll (det är godkänt om du läser detta imorgon också) vill jag att du berättar vad du köpte i cafeterian och hur det smakade. Pris är ett plus om du tar med samt om det var värt kostnaden.
Och förresten, Break A Leg och lycka till!
Imorgon blir det avlyssning på hur pass mycket musikarna kan bluesa (?) loss. Nu när jag sitter här funderar jag på att skrapa ihop nån form av idoljurry. Det skulle ge mycket fördelar, bland annat en bra plats med bra ljud och uppsyn . Inte helt fel. Jag misstänker dock att vi inte skulle bli så uppskattade. Tyvärr.
Dagens citat
Och nu ska det inte vara nån nål utan en rejäl spruta!
//Julia
När jag inte längre finns kvar?
Köerna utanför (där jag alltid lyckades välja fel), svårigheterna att hitta ett bord (man kan säga att man fick sin dagliga stund i rampljuset när man febrilt sökte med blicken efter en plats till familjen) och tallriksautomaterna som sällan var på ens sida (T.ex. var Izabelles fingeravtryck så likt nån annans att det blev krångel minst en gång i veckan) är bagateller. Dessa saknar jag inte heller så mycket. Den oerhört goda maten och farbror kurt (vad hette han egentligen?) fattas däremot där vi äter nu för tiden. Det är riktigt synd.
Missförstå mej rätt; Midgård är bra på många sätt och vis och klår Hammar med hästlängder men maten är inte den bästa. Det ryktas dock att förbättring kan vara på g. Som avslut på denna del av inlägget kan jag säga att man kan ta smällen med förtäringen, vår skola når skyarna ändå!
Ikväll vill jag hälsa! Till Jossans farbror. Det ryktas att du läser denna blogg dagligen och vi, jag gissar att Jossan också är det, är mycket ärade och glada. Tack! =)
Jag vill också hälsa till HannaBananna som även hon är en stadig läsare. Det glädjer!
Helo säger dock att hon är våran trognaste läsare. Det är coolt! Fortsätt så. Och tack!
Amanda är det lite sämre med. Hon är lat. "Och vad säger vi om det? Ja, det är INTE okej!"
Förutom att en av veckans två fikafixare glömde fikat har dagen rullat på bara fint. Ikväll blev jag till och med pepp på att spela piano, det ni!
Dagens citat
En flicka räknar matte och en annan tittar på. Plötsligt säger åskådaren:
- Haha, du hoppar typ tusen tal!
- Haha, jo visst.. nåt sånt (mycket ironisk)
- Nej...jag sa inget!!
Vi lägger till att mattepluggisen hoppade från ungefär 3148 till 3152.
Sådärja. Nu ska jag gå och fixa en outfit inför morgondagens konfa. Jag har panik men misstänker att jag kommer bli alldeles för hårt straffad om jag struntar i det. Valet är alltså inte stort..
På återseende!
//Julia
Dina frågor, dina svar?
Nog om detta. Denna morgon roar jag mej med att lägga upp kopiösa mängder bilder på apberget.se. Två album blir det och detta är ett tecken på att jag inte har alltför mycket att göra. Fast det har jag. Egentligen. Jag gör det inte. Smart.
Igår fick jag träffa Olivia, någon jag känner att jag saknat väldigt mycket. Hon är fantastisk på många sätt!
Annars längtas det ganska så mycket efter snö, höstlov och en påbörjan av julshowen.
Dagens citat
Jag vill ha nåt syrligt...jag vill ha en banan!
Sådärja! Nu ska jag se på Kråkguldet. Amanda skulle bli irriterad på mej om hon läste detta men hon följer inte våran blogg så jag får skriva vad jag vill. Dessutom har hon inte sett Kråkguldet så hon ska inte säga ett smäck!
//Julia
Vem delar du din framtid med?
Gårdagen var mycket spännande. Det var nämligen så att två fina vänner skulle firas. När man ska fira någon bör man ha en present. För att fixa en sådan samlades fem kloka, kreativa och otaggade pojkar och flickor för att skapa något extraordinärt. En film om födelsedagsbarnen. Resultatet blev denna smått interna film om händelser som har skett och saker som mycket väl skulle kunna hända. Se, njut och försök förstå!
www.youtube.com/watch?v=sp5tfyVNCWI&fmt=18
Annars kan jag meddela att det kommer pågå utvecklingssamtal imorgon på Midgårdskolan, vilket innebär att vi är så gott som lediga. Det gillas!
//Julia
Finns det nån som kör dej hem när du inte går?
Novellanalysen är nu så gott som klar och det ska firas. Fetfiras! En dusch ska Julia kosta på sej. Eventuellt några avsnitt av Andra Avenyn också. Sedan ska hon försöka satsa på en tidig kväll.
Det där var inledningen på ett inlägg som i min tanke skulle bli av det längre och trevligare slaget. Tyvärr verkar det inte bli så då min dator håller på att somna. På ren svenska tryter batterierna en aning.
Är "tryter" ren svenska förresten?
Ni får helt enkelt hålla till godo med detta + ett citat. Inte fy skam ändå!
Dagens citat
- Han lät annorlunda. Eller så har jag typ lock för öronen.
- Det låter som att du har lock...eller nej, vänta... Jag sa inget!
Okej, pinsamt men sant.
//Julia
Vem tar sej tid och frågar hur du mår?
- Spanska är drygt.
- Hotmail är överbelastat.
- Jag behöver just hotmail.
- Hanna har spelat upp otillåtet material.
- Max har enligt rykten en bild på facebook.
- Hotmail är fortfarande överbelastat.
- Skabb.
Men jag ska inte klaga. Vi hade trots allt ingen engelska och fruktleveransen kom även denna måndag. Jag var den enda som skrattade åt mina bilder och det finns planer på en popcorndag. Toppen!
Annars kan jag meddela att resan var fin, Saga finare, kombinationen av allt finast.
Dagens citat
- Vad är det värsta ordet du vet, näst efter fullkorn?
//Julia
När du inte själv vet vart?
Imorgon bär det iväg mot Örebro och jag är ganska så jätteladdad. Kameran ska med och jag satsar på att minnas så många citat som möjligt så att något roande kan skrivas här efteråt.
When the others might say C'est la vie call me a day
Lyssnar igenom alster från förfulten och jag får nästan ångest. Vi var nöjda men vi visste att dagen skulle komma när vi skulle känna som jag känner nu. Det låter nästan poetiskt men är helt sant. Så otroligt ostolt jag är! Amanda och Hanna var dock duktiga. Dom går musik, det gör inte jag...Av nån anledning..
Sådärja! På återseende!
//C som i Carlsson
Vem visar dej en väg du kan gå
Det är iallafall som det ska nu. Byxorna är åter. Vi hälsar dom välkomna med en varm applåd!
Helt ärligt; jag är nästan avundsjuk på dom som har nåt att blogga om! Frankrike-Emma och Tanzania-Sofia är två exempel. Vad kan jag själv skriva? Att jag nyss hittade ett paket halvt bortglömda Extra White på mitt skrivbord och att det regnar ute.
Dagens citat
- Han sa nåt om Sportlovet..
- Men det är väl typ snart?
- Sportlovet, sa jag.
- Ja? Det är väl inte så långt?
Med tanke på att det är den första oktober skulle jag inte påstå att det är imorrn iallafall.
//Julia
När allting bara skiftar i svart
Här och nu efterlyser vi Amandas byxor!
De har spårlöst försvunnit i vårat omklädningsrum. Detta inom loppet av en minut.
Alla skåp är, och har varit, låsta och de syns inte till någonstans.
Det är inte första gången det sker ett försvinnande. Även nycklar har spårlöst lämnat platsen.
Hör av er!
/Polisen
Vem plockar upp dej när du är nere?
Okej, så farligt är det inte. I själva verket kan jag inte påstå att jag är särskilt nere. Låten är dock fin.
Återigen är vi tillbaka i jag-träsket och äntligen har jag kommit på vad det kan bero på (förutom att en blogg är en officiell dagbok och dagböcker brukar vara skrivna i en inte allför dold jag-form). Anledningen kan vara den att jag inte har så mycket att berätta om. Inget speciellt ämne, inga speciella händelser. Sannerligen, bloggen behöver ett tema.
Det finns med som den behöver också. Presentation, outfit... Jag har sagt det förut och jag säger det igen; att det blir en halvårspresent är inte helt otroligt!
För övrigt kan jag meddela att fejjan är tröttsam, jag är fundersam, balett är roligt, Vännäs är litet, Bjurholm är mini och Lisa Nilsson fantastisk.
Dagens citat
Nu snurrar det väldigt mycket här. Hej, vilken speed!!
//Julia
Hjärtat bubblar, det vill spricka av sång...
...därför sjunger vi gång på gång på gång på gång.
I rubrikerna fortsätter jag på temat SMUlsånger men nu ska jag inte hålla något långrandigt tal om hur gärna jag vill återuppleva en repetition med barndomens kör och dessutom glänsa med mina oändliga textkunskaper inom området. Fakutom är att jag inte skulle tacka nej till en återträff men jag misstänker att det kan vara omöjligt att ordna. Framför allt att bygga upp stämningen i alla fall. Risken är att det skulle bli en så kallad konstig stämning.
Konstigt stämning. Det var längesen man hörde den. Sist var i och för sej bara en vecka sedan men då utan komp och med icke godkänd sång. Ludde-kudde-textskrivare hade glömt sitt eget verk! Skäms!
Jag har slagit vad. Igen. Jag vann. Igen? Vet dock inte om jag vann för att min vadslagarvän/soppåse/man ville vara snäll eller om jag verkligen vann. Stolt är jag iallafall och jag tycker dessutom att jag hade rätt. Helt okej!
Vet ni vad jag stör mej på med bloggande? Att det blir så väldigt mycket Jag. Man blir ju less. Ibland funderar JAG på att byta ut "JAG" mot Agneta eller nåt så att JAG på så sätt istället bloggar om nån annan. En fiktiv person. Tyvärr skulle JAG nog glömma bort det och råka klämma in ett JAG nån gång. Ett i-landsproblem som JAG själv har satt MEJ i.
Nästa gång JAG märks här på bloggen ska det bli i form av "Sånt som kan göra dej glad, del 4" och inte ett enda JAG ska synas. Nu har JAG sagt det och snart ska detta publiceras också så då finns det ingen återvändo.
//Julia
Nu är vi på gång, på gång, på gång...
Att SMUlorna gjorde djupa avtryck i mitt sångminne tvivlar jag inte på. Varför jag kom att tänka på det nu kan man däremot analysera. I vilket fall som helst skulle jag vilja ha en battle. Inte en vanlig battle utan en smulbattle. En tävling om vem som kan låtarna bäst fortfarande. Skulle inte det vara roligt? Man kunde leta upp så många ljudklipp som möjligt från olika uppspelningar och sen har vi en lekledare, brödkant, som slumpvis spelar upp delar av låtarna. Sedan ska man sjunga med och den som kan längst vinner poängen.
En smulåtertråff borde vi ha också. Dra ihop alla gamla smulor och eventuellt då köra battlen. Man kan dela upp oss i tre lag; dom halvgamla smulorna blir småsmulor, gamla smulor blir mellansmulor och rågamla smulor blir skorpor. Jag skulle lätt vara på! Fast det kanske skulle vara bättre att blanda lagen lite så man får bredare kunskaper...eller först köra inbördes battles och sen final mellan en småsmula, en mellansmula och en skorpa...
I slutet kunde alla få varsin glasspinne, precis som man fick efter första träffen, och mjölkallergiker ska få mycket lyxigare, typ Piggelin. Det här kan bli nåt stort! Tror nästan att jag ska hitta några som vill dra ihop det här. Fenan kanske, han är ju till och med ledare, amanda skulle nog också vara på, helo? Vad säger ni?
Tvivlar dock på att jag kommer få svar av dem för jag vet inte om de är våra trognaste läsare..
- Jamen det finns ju dom som säger "next" efter bara nån sekund. Typ så fort dom har sett människan. Ganska ytligt...
- Ja, för programmet är ju så djupt också..
Ett samtal om MTV:s "Next"
//En mycket nostalgisk och smullängtande Julia som ser tillbaka på den gamla goda tiden
Köp tunnbröd utanför Konsum!
Vi inleder med smygreklam..
För en gångs skull sitter jag vid den dator där de flesta av mina bilder finns. När jag har möjlighet så passar jag naturligtvis på att titta på dessa. Självklart hittar jag då händelser som jag saknar och längtar efter och dessa ska jag nu dela med mej av.
Nyårsläger i Hemavan
Den här dagen för ett år sedan. På väg mot Stockholm. Helt okej.
Elva veckor, elva städer. Även detta helt okej.
Behöver jag säga nåt? 
Juletider!
Tjenare Tarzan! Resan, våra besöksoffer...
Jag saknar det, trots allt.
Jag önskar att jag kommit på något bra citat men för tillfället är det helt tomt i mitt huvud. Däremot kan jag lista gårdagens erfarenheter:
- Inger Alvén är cool.
- Signe är minst lika cool.
- Dansare är äckliga.
- Ibland är biffar så hårda att man kan studsa gaffeln mot dem.
- Skriva spanska en fredagskväll är drygt.
- Tacobuffé är gott.
- Loppan är kul.
- Det blir synd om hennes barn.
Sisådärja! Nu ska jag ge mej ut på något promenadlikande hade jag tänkt mej.
Look into your heart and you'll find love, love, love?
Ikväll skulle jag vilja:
- Baka pepparkakor
- Se på Sound Of Music
- Äta lussbullar
- Vara kreativ och skapa en dans
- Grilla skumtomtar i öppenspisen
- Äta knäck
- Lukta på glögg
- Hänga på Medis typ klockan halv sex i mitten av december
- Gå på promenad
- Prata i telefon
- Hälsa på farmor och farfar
- Sova
- Förstå lite olika saker
- Se på Andra Avenyn
- Lära mej spela trumpet
- Se på alla filmer i världen
- Dricka ofantliga mängder te
- Titta på hela Idol 2004-dvdn
- Träffa falunbor m.fl.
Istället ska jag:
- Lyssna på spanska
- Översätta spanska
- Skriva spanska, spanska, spanska
No me gusta!!!!!
Dagens citat
Himla krabba!!!!
Om sanningen ska fram så får den ljuga
19/9 -08 var nog den sjukaste dagen jag varit med om på länge.
Morgonens bussåkande innefattade samtal med tidigare 9b:are och detta kan då och då behövas. Det är alldeles för sällan man får höra någon berätta om sitt beroende av Idol 2008.
Väl på skolan stod Dansträning först på schemat och jag kan säga att filmvisning direkt på morgonen innebär att man är slö resten av dagen. Mer om detta kommer.
På samhällskunskapen som stod näst på tur planerade vi våran ö med drömsamhälle. Två friska hjärnor tillkom och alla var glada och nöjda.
Svenskan var nog höjdpunkten då det bjöds på "Höstbollar". Det är nästan så att jag skulle spelat in beskrivningen av hur dessa tillverkades, samt vad som fanns i dem. Det värsta, och det bästa, var att det var gott!
Till lunch hade en lasagne som bokstavligt talat växte i munnen lagats. Tur att sällskapet var fint iallafall.
Nu kommer vi tillbaka till slöheten. Denna hade fortfarande inte gått ur kroppen och jag kan säga att det märktes på Newstylen. Ingen led iallafall av överenergi.
Ämnet därnäst är mycket underskattat. Not! Det var iallafall spanska och på denna erkände både Fanny och Sara att dom aldrig kommer bli arton utan stanna som sjuttonåringar för evigt. Repliken "Jag måste döda dej nu Fanny/Sara/Julia" upprepades också några gånger.
Sist men inte minst är vi framme vid matten. På denna drogs citat från jag-kommer-inte-ihåg-var under större delen av tiden och jag säger det igen; att sätta en mattelektion mellan tre och fyra på en fredag är inte jättelistigt.
På bussen hem gjorde jag försök att fundera lite kring en novell men detta utan större resultat. Läxan är fortfarande ogjord.
Väl hemma var jag slö i en halvtimme och hann sedan packa, äta, duscha och köra mejken på sextio minuter. Plötsligt stod jag redo för ett läger som hållit mej borta från bloggen hela helgen. Det var dock värt det då jag varit med om mycket. Oerhört god mat och trevlig skrämning är bara två av sakerna.
Så peppar vi ikväll igen då! =)
Una entrevista en espa(ene con: ~)ol
Jag ska ta det från början. Igår intervjuade vi Chilenare och detta på spanska. Frågorna var noga förberedda och allt var planerat att gå bra. Så bra som det kan gå iallafall.. Resultatet blev väl ungefär som väntat och det var vi tvungna att spela in. Att lyssna på intervjun idag var en smärre plåga och jag förbjuder på Fanny och Sara att spela upp den för en enda levande själ!
Nog talat om detta. Om allt annat också för den delen. Jag kommer med andra ord inte på något vettigt att skriva.
Jo, förresten:
- Jag Saknar Dej Loppisen!
- Grattis Niklas!
Dagens citat
Vad vi blev allvarliga. Jag känner mej väldigt seriös faktiskt.
Ja, kommentaren höll inte stämningen om man säger så..
//Julia
Gymnasieguidat tidningsställ
När man går i nionde klass sker det en drastisk förändring i ens liv, såvida man inte varit artist eller skådespelare ett sen innan. Man blir otroligt efterfrågad. Jag minns det som igår hur det kändes första gången. Jag minns hur jag efter en milslånga promenad hem från skolan öppnade den svarta brevlådan i bucklig plåt. Fortfarande ser jag för min inre syn broschyren som vilade i plåtmagen tillsammans med Coops rabattkuponger, Vännsans egna Mitt I Prick och Rustas reklamblad. Plötsligt kändes benen inte alls tunga längre och jag bokstavligen flög in i huset för att läsa mitt allra första lockbrev från gymnasieskolorna i vår region. Självklart sparade jag det i mitt tidningsställ för att läsa någon kväll när jag hade svårt att somna.
Veckorna gick och med tiden tröttnade man lite smått på dessa informationsblad, inbjudningar till öppet hus och konsertbiljetter från TBS. Tillslut gick det så lång att man inte ens orkade öppna det mjuka plastomslaget, i varje fall orkade inte jag. Det är vid det här laget man som miljöaktivist ska börja fundera på hur många träd som gick åt till alla papper som, i mitt fall, samlades på samma ställe som det allra första.
När valen var klara och de flesta skolor insett att dom inte kunde göra så mycket mer avtog det hela och efterfrågningarna minskade. Plötsligt var det ingen som hörde av sej och sa hur mycket man behövdes och hur värdefull man var. Upplysningarna om att man till hösten skulle få en egen dator, oavsett vad man valde, fick också de ett tvärt slut. Det enda som fanns kvar var samlingen i det omtalade tidningsstället.
Några månader efter den omvälvande tiden kan jag nu meddela att Midgårdskolan vann mitt hjärta, att det var NTI's broschyr jag aldrig öppnade och att papperna i förvaringsmöjligheten har bytts ut mot femämnesblock. Det senaste skedde idag och här nedan ser ni hur mycket informationsmöjligheter man som normalintresserad nioendeklassare kan samla på sej. Tyvärr är inte bilden tredimensionell men jag kan säga att det var en HÖG. 
//Julle
Rökta DMare smakar nog helt okej
Till alla er hundratals läsare som undrar vart Julia och hennes bloggande tog vägen kan jag meddela att vi inte försvann någonstans. Vi är ständigt närvarande men ibland ser man det inte på utsidan. Detta beror på att vi utför en av oss väl beprövad metod som kallas "abstrakt bloggande". Med det menas att man inte riktigt märker att jag, med hela min personlighet, bloggar och det är smått oklart om det verkligen sker. Inte ett officiellt spår är tillgängligt och det är här det abstrakta kommer in i bilden! Det är nämligen så att det i mitt huvud vid sådana tillfällen finns tre, kanske fyra, inledningar på olika inlägg men när dessa ska skrivas ned känns de en aning inaktuella. Bloggandet sker alltså endast i min hjärna och därav namnet på metoden.
Nu tänkte jag att en sammanfattning av mina senaste dygn skulle vara en bra fortsättning på det hela men så blev det inte. Det skulle vara föga intressant att läsa och dessutom anar jag att Jossan redan håller på att berätta om klass Dansmupp-Ett's friluftsdag.
Så, tack för mej för denna gång då!
