När du inte själv vet vart?

Imorgon bär det iväg mot Örebro och jag är ganska så jätteladdad. Kameran ska med och jag satsar på att minnas så många citat som möjligt så att något roande kan skrivas här efteråt.

When the others might say C'est la vie call me a day
Lyssnar igenom alster från förfulten och jag får nästan ångest. Vi var nöjda men vi visste att dagen skulle komma när vi skulle känna som jag känner nu. Det låter nästan poetiskt men är helt sant. Så otroligt ostolt jag är! Amanda och Hanna var dock duktiga. Dom går musik, det gör inte jag...Av nån anledning..

Sådärja! På återseende!

//C som i Carlsson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0