Break A Leg

Som ni säkert redan läst är det dags att ta farväl av den här sektionen av livet. Bloggsektionen. Tiderna är annorlunda och mycket har hänt sedan den där kvällen för ett år och nio dagar sedan när vi satt och klurade på namn, lyssnade på Positivity och åt bloggkakor.

Vi hade många tankar med Break A Leg i början. Den där temagrejen till exempel, som vi dock bara hade med en gång. Nu kan jag avslöja att temat den gången var nybörjare. Vi lyckades tämligen dåligt att få det att lysa igenom och jag har för mig att inte en enda människa gissade. En flopp kan man säga.

En annan flopp var "Dagens Outfit". Vår tanke var att det alltid skulle vara mjukisbyxor (jättekul, verkligen...) men vi hade cirka två sådana inlägg och då var det basketklädsel samt discooutfit som visades. Inte alls som tanken alltså, vilket i och för sig är ganska tur.

Något som vi däremot praktiserade rätt många gånger var Dagens citat och Dagens skämt, ett ganska så uppskattat inslag tror jag. Uppskattat av oss iallafall. Efter att ha bläddrat igenom några citat-inlägg kan jag säga att "Sen tog han kroppsdelar från en massa döda lik" var en favorit, eller varför inte konversationen mellan Ammi och personalen på Lobbyn, och kanske även "Nu snurrar det väldigt mycket här. Hej, vilken speed!!". Fast det absolut med stor A bästa citatet är ändå "Nej, du får inte ta den där! Du kommer säkert kolla på det och sen berätta för pappa. Men gör du det, då ska jag DÖDA DEJ LEVANDE!!".

I början skrev vi också långa inlägg, i varje fall gjorde jag det. Minst fyrtio minuter kunde ett inlägg ta. Det var noga då. Egentligen ska jag visserligen inte säga något eftersom detta mitt sista inlägg påbörjades idag klockan tolv.

I tiden där i mitten, medeltiden skulle man kunna säga, hände inget speciellt. Det var juletider. Just det! Bloggen fick sin första lite personliga design, nämligen julpimpen. Minns inte riktigt hur den såg ut men jag tror att det var lite rött, lite grönt och lite vinterbilder typ. Kanske även en och annan snöflinga. Får upp någon slags minnesbild av det.

Vid den tiden tyckte vi även att fem dagar utan skrivning var "en inaktivitet utan dess like". Nu är det dubbla ingen ovanlighet. Förändring som sagt skett och det är lite därför vi nu lägger ned det här. Men vem vet, ni som följt oss kanske detta år har bevittnat något stort. Det kan ju hända att någon om två år eller så hittar den här bloggen och tänker "Åh, vilka fantastiska inlägg, dessa måste arkiveras och sparas till framtida forskare". Dock tror jag inte att sannolikheten är särskilt stor, den existerar nog knappt, men eftersom vi kommer ha kvar alla inlägg så finns den ju faktiskt. Typ. Annars kan ju alltid ni gå in och läsa någon gång för att bli lite nostalgiska, kanske minnas lite julshow och skoldagar och sådant. Fälla en tår eller två.

Nu kommer det;
Adjö
Farväl
Hejdå
Tack för mig