Break A Leg

Okej, så farligt är det inte. I själva verket kan jag inte påstå att jag är särskilt nere. Låten är dock fin.

Återigen är vi tillbaka i jag-träsket och äntligen har jag kommit på vad det kan bero på (förutom att en blogg är en officiell dagbok och dagböcker brukar vara skrivna i en inte allför dold jag-form). Anledningen kan vara den att jag inte har så mycket att berätta om. Inget speciellt ämne, inga speciella händelser. Sannerligen, bloggen behöver ett tema.

Det finns med som den behöver också. Presentation, outfit... Jag har sagt det förut och jag säger det igen; att det blir en halvårspresent är inte helt otroligt!

För övrigt kan jag meddela att fejjan är tröttsam, jag är fundersam, balett är roligt, Vännäs är litet, Bjurholm är mini och Lisa Nilsson fantastisk.

Dagens citat
Nu snurrar det väldigt mycket här. Hej, vilken speed!!

//Julia

Kommer ni ihåg vad som lovades i förra inlägget?

- När du sitter på bussen med alla dina vänner och är taggad som få inför ett nyårsläger. 27/12 - 1/1 brukar vara minnesvärda dagar. På många sätt.
- Läxfria veckor. En kommentar lär inte behövas.
- Krattning i Hjoggsjö en mörk höstkväll, som sedan avslutas med hopp i lövhögar och varm choklad! Det var längesen nu...
- Längre bilresor. På fredag bär det av till Örebro!!!
- När du sitter på en så kallad Elvatid och får reda på att du imorgon slipper både engelska, matte och spanska. Att de enda ämnena du har dessutom råkar vara musik och bild är ju sen bara ett plus.
- När du hittar Pettson o Findus julkalender-spelet. Det är synd att det inte går att spela med XP...
- Lisa Nilsson. En ensam bussresa går då att genomlida. Filosofisk blir man också.
- Höst! Underskattas alldeles för ofta.
- Julbord. Ja, tack!
- Kvällspromenader i sällskap av någon annan. Halvmörkt, halvkyligt, helmysigt.

Tack och bock!

...därför sjunger vi gång på gång på gång på gång.

I rubrikerna fortsätter jag på temat SMUlsånger men nu ska jag inte hålla något långrandigt tal om hur gärna jag vill återuppleva en repetition med barndomens kör och dessutom glänsa med mina oändliga textkunskaper inom området. Fakutom är att jag inte skulle tacka nej till en återträff men jag misstänker att det kan vara omöjligt att ordna. Framför allt att bygga upp stämningen i alla fall. Risken är att det skulle bli en så kallad konstig stämning.

Konstigt stämning. Det var längesen man hörde den. Sist var i och för sej bara en vecka sedan men då utan komp och med icke godkänd sång. Ludde-kudde-textskrivare hade glömt sitt eget verk! Skäms!

Jag har slagit vad. Igen. Jag vann. Igen? Vet dock inte om jag vann för att min vadslagarvän/soppåse/man ville vara snäll eller om jag verkligen vann. Stolt är jag iallafall och jag tycker dessutom att jag hade rätt. Helt okej!

Vet ni vad jag stör mej på med bloggande? Att det blir så väldigt mycket Jag. Man blir ju less. Ibland funderar JAG på att byta ut "JAG" mot Agneta eller nåt så att JAG på så sätt istället bloggar om nån annan. En fiktiv person. Tyvärr skulle JAG nog glömma bort det och råka klämma in ett JAG nån gång. Ett i-landsproblem som JAG själv har satt MEJ i.
Nästa gång JAG märks här på bloggen ska det bli i form av "Sånt som kan göra dej glad, del 4" och inte ett enda JAG ska synas. Nu har JAG sagt det och snart ska detta publiceras också så då finns det ingen återvändo.

//Julia

Vi inleder med smygreklam..

För en gångs skull sitter jag vid den dator där de flesta av mina bilder finns. När jag har möjlighet så passar jag naturligtvis på att titta på dessa. Självklart hittar jag då händelser som jag saknar och längtar efter och dessa ska jag nu dela med mej av.



Nyårsläger i Hemavan


Den här dagen för ett år sedan. På väg mot Stockholm. Helt okej.


Elva veckor, elva städer. Även detta helt okej.


Behöver jag säga nåt?


Juletider!


Tjenare Tarzan! Resan, våra besöksoffer...


Jag saknar det, trots allt.

Jag önskar att jag kommit på något bra citat men för tillfället är det helt tomt i mitt huvud. Däremot kan jag lista gårdagens erfarenheter:
- Inger Alvén är cool.
- Signe är minst lika cool.
- Dansare är äckliga.
- Ibland är biffar så hårda att man kan studsa gaffeln mot dem.
- Skriva spanska en fredagskväll är drygt.
- Tacobuffé är gott.
- Loppan är kul.
- Det blir synd om hennes barn.

Sisådärja! Nu ska jag ge mej ut på något promenadlikande hade jag tänkt mej.

Ikväll skulle jag vilja:

- Baka pepparkakor
- Se på Sound Of Music
- Äta lussbullar
- Vara kreativ och skapa en dans
- Grilla skumtomtar i öppenspisen
- Äta knäck
- Lukta på glögg
- Hänga på Medis typ klockan halv sex i mitten av december
- Gå på promenad
- Prata i telefon
- Hälsa på farmor och farfar
- Sova
- Förstå lite olika saker
- Se på Andra Avenyn
- Lära mej spela trumpet
- Se på alla filmer i världen
- Dricka ofantliga mängder te
- Titta på hela Idol 2004-dvdn
- Träffa falunbor m.fl.

Istället ska jag:

- Lyssna på spanska
- Översätta spanska
- Skriva spanska, spanska, spanska

No me gusta!!!!!

Dagens citat
Himla krabba!!!!

19/9 -08 var nog den sjukaste dagen jag varit med om på länge.

Morgonens bussåkande innefattade samtal med tidigare 9b:are och detta kan då och då behövas. Det är alldeles för sällan man får höra någon berätta om sitt beroende av Idol 2008.

Väl på skolan stod Dansträning först på schemat och jag kan säga att filmvisning direkt på morgonen innebär att man är slö resten av dagen. Mer om detta kommer.

På samhällskunskapen som stod näst på tur planerade vi våran ö med drömsamhälle. Två friska hjärnor tillkom och alla var glada och nöjda.

Svenskan var nog höjdpunkten då det bjöds på "Höstbollar". Det är nästan så att jag skulle spelat in beskrivningen av hur dessa tillverkades, samt vad som fanns i dem. Det värsta, och det bästa, var att det var gott!

Till lunch hade en lasagne som bokstavligt talat växte i munnen lagats. Tur att sällskapet var fint iallafall.

Nu kommer vi tillbaka till slöheten. Denna hade fortfarande inte gått ur kroppen och jag kan säga att det märktes på Newstylen. Ingen led iallafall av överenergi.

Ämnet därnäst är mycket underskattat. Not! Det var iallafall spanska och på denna erkände både Fanny och Sara att dom aldrig kommer bli arton utan stanna som sjuttonåringar för evigt. Repliken "Jag måste döda dej nu Fanny/Sara/Julia" upprepades också några gånger.

Sist men inte minst är vi framme vid matten. På denna drogs citat från jag-kommer-inte-ihåg-var under större delen av tiden och jag säger det igen; att sätta en mattelektion mellan tre och fyra på en fredag är inte jättelistigt.

På bussen hem gjorde jag försök att fundera lite kring en novell men detta utan större resultat. Läxan är fortfarande ogjord.

Väl hemma var jag slö i en halvtimme och hann sedan packa, äta, duscha och köra mejken på sextio minuter. Plötsligt stod jag redo för ett läger som hållit mej borta från bloggen hela helgen. Det var dock värt det då jag varit med om mycket. Oerhört god mat och trevlig skrämning är bara två av sakerna.

Så peppar vi ikväll igen då! =)

...Gör allt lite bättre.


Vi kommer lugnt få IG i datakunskap alla sitter rå konstigt. HAHA!

USCH va tråkigt de här är INTE roligt alls. Jag är helt bort men är rädd för hon så vågar inte säga något.

Till Julias stor lycka är jag tillbaka lika snäll som vanligt.

Nu ska vi fara och se musikarna när dom har något discosak kamerna kommer va me kan jag lova.

När man går i nionde klass sker det en drastisk förändring i ens liv, såvida man inte varit artist eller skådespelare ett sen innan. Man blir otroligt efterfrågad. Jag minns det som igår hur det kändes första gången. Jag minns hur jag efter en milslånga promenad hem från skolan öppnade den svarta brevlådan i bucklig plåt. Fortfarande ser jag för min inre syn broschyren som vilade i plåtmagen tillsammans med Coops rabattkuponger, Vännsans egna Mitt I Prick och Rustas reklamblad. Plötsligt kändes benen inte alls tunga längre och jag bokstavligen flög in i huset för att läsa mitt allra första lockbrev från gymnasieskolorna i vår region. Självklart sparade jag det i mitt tidningsställ för att läsa någon kväll när jag hade svårt att somna.

Veckorna gick och med tiden tröttnade man lite smått på dessa informationsblad, inbjudningar till öppet hus och konsertbiljetter från TBS. Tillslut gick det så lång att man inte ens orkade öppna det mjuka plastomslaget, i varje fall orkade inte jag. Det är vid det här laget man som miljöaktivist ska börja fundera på hur många träd som gick åt till alla papper som, i mitt fall, samlades på samma ställe som det allra första.

När valen var klara och de flesta skolor insett att dom inte kunde göra så mycket mer avtog det hela och efterfrågningarna minskade. Plötsligt var det ingen som hörde av sej och sa hur mycket man behövdes och hur värdefull man var. Upplysningarna om att man till hösten skulle få en egen dator, oavsett vad man valde, fick också de ett tvärt slut. Det enda som fanns kvar var samlingen i det omtalade tidningsstället.

Några månader efter den omvälvande tiden kan jag nu meddela att Midgårdskolan vann mitt hjärta, att det var NTI's broschyr jag aldrig öppnade och att papperna i förvaringsmöjligheten har bytts ut mot femämnesblock. Det senaste skedde idag och här nedan ser ni hur mycket informationsmöjligheter man som normalintresserad nioendeklassare kan samla på sej. Tyvärr är inte bilden tredimensionell men jag kan säga att det var en HÖG.



//Julle

Till alla er hundratals läsare som undrar vart Julia och hennes bloggande tog vägen kan jag meddela att vi inte försvann någonstans. Vi är ständigt närvarande men ibland ser man det inte på utsidan. Detta beror på att vi utför en av oss väl beprövad metod som kallas "abstrakt bloggande". Med det menas att man inte riktigt märker att jag, med hela min personlighet, bloggar och det är smått oklart om det verkligen sker. Inte ett officiellt spår är tillgängligt och det är här det abstrakta kommer in i bilden! Det är nämligen så att det i mitt huvud vid sådana tillfällen finns tre, kanske fyra, inledningar på olika inlägg men när dessa ska skrivas ned känns de en aning inaktuella. Bloggandet sker alltså endast i min hjärna och därav namnet på metoden.

Nu tänkte jag att en sammanfattning av mina senaste dygn skulle vara en bra fortsättning på det hela men så blev det inte. Det skulle vara föga intressant att läsa och dessutom anar jag att Jossan redan håller på att berätta om klass Dansmupp-Ett's friluftsdag.

Så, tack för mej för denna gång då!

... än bara en?

Idag var hela klassen alltså DN1 och Mupparna och girlla vi är för lata för  att orka göra något annat.
Eller några badade fyy så kallt.

vi åker förbi några hus och Julia ba MEN VAD ÄR DET DÄR!?  Hahahhah Tur hon är söt.


Dagens ros går till Ludvig som döda getingen HALLELUJA. hahaha!

Jag har fått världens bästa ide från och med nu ska vi börja med dagens ros :D AAAHH!

 Måndagens ros går helt klart till Ruben som gav oss godis.

Dagens ros går till Julia för jag fick massage :]

...kanske blir det i halvårspresent?

Till att börja med kan jag säga att helgen har varit händelserik!
Fredagen innehöll trevliga terminsstarter, härliga nostalgikänslor och glad information.
Lördagen hann jag gå från topp till botten till återhämtning till sjuk humor till dansupplevelser till trötthet.
Idag har jag gått. Gått med, gått långt, gått hem. 

Sen ska jag också meddela att jag:
- är glad att jag iallafall är en helt okej tvåa (som svar på din kommentar Max) 
- längtar till Hemavan
- en vacker dag kommer misshandla min sladd till ipoden ganska rejält
- skulle vilja prata med vissa personer.

Varje gång jag öppnar kylskåpet möts jag av en autograf. Ett spår av en stjärna. Nu när denna namnteckning har förföljt mej i ungefär en och en halv månad har jag bestämt mej för att göra något extremt Jag ska publicera den här! Det finns förstås risk att någon snor den och säger "haha, den stod minsann på mitt kylskåp" men den smällen får jag ta..

Såå, detta är alltså vad som syns på mitt kylskåp(okej, resten av familjen får också njuta av synen):



Klå det om ni kan!!

//Julia

Det har hänt väldigt mycket sen jag skrev sist.

Den fruktansvärda Loppkanligan har bildats.

Jag och Sofia har inventerat kryddor på Ica.

Jessica har fått sjukaste träningsvärken i benen.

Första volleybollträningen.

Enjoy!

- När du är sjuk och inser att du har 34 osedda avsnitt av Andra Avenyn till förfogande. Det underhåller dej länge och ja, pinsamt men sant, jag tycker om det. Det är nog egentligen en av de sämsta svenska serier som visats men det roar ändå!
- När du är ute och joggar och märker att konditionen förbättrats. Detta upplever jag inte så ofta av en anledning; jag utför aktiviteten extremt sällan och det får konsekvenser.
- Kråkguldet. Om jag inte varit tvungen att skriva ned en text till låten Reason Why ikväll så tror jag nästan att jag skulle sett det. 
- När du sitter hemma och kommer på att du ska dansa järnet denna vecka. Jag är glad nu kan man säga.
- Synen av att nån öppnar dörren till ett rum från vilket det väller ut ballonger. Att personen i fråga dessutom var trött gjorde saken ännu bättre!
- När du märker att bussen du åker inte kör massa omvägar men att den går upp till lägret. Just lägret har jag inte så stor nytta av men det gör Loppisen jätteglad! 
- När du har sjukt bra koll och hälsan i behåll. Ja, det är ju till och med glassigt.
- Röda, jättegoda äpplen som är lite krispiga. Jag skulle inte tacka nej till ett förråd av dessa. Om de höll samma stil jämt, det vill säga.
- När du får nån slags rätsida på saker och ting. Djupt och sant!
- En grym låt av en vettig artist med förståelig och bra text. Jag saknar det nu kan jag meddela.

Dagens citat
- Den 10/9 ska vi ha friluftsdag. Har ni några förslag på vad vi kan göra?
- Vänta...Är det snö då?